Vilka certifieringar krävs i svenska offentliga upphandlingar?

Kort svar: certifieringskrav bestäms i den enskilda upphandlingen

EU-direktiven 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2014/23/EU ligger bakom LOU, LUF och LUK. Certifieringskraven bestäms i varje enskild upphandling.

Certifieringskraven kan därför variera: en upphandling kan sakna dem, en annan kan efterfråga dem som bevis för kvalitet, miljö eller sociala villkor. Upphandlingsdokumenten och myndighetens krav- och utvärderingsmodell styr. Förslaget till ny EU-förordning betonar att leverantörskraven ska vara proportionerliga – en princip att kontrollera även när certifieringar efterfrågas.

Var certifieringskrav kan förekomma

Certifieringar kan användas som leverantörskrav, utvärderingskriterium eller dokumentation för kvalitets-, miljö- eller sociala kontraktskrav. Certifieringen är då ett sätt att visa att kravet är uppfyllt – inte ett automatiskt krav.

EU-kommissionens förslag till nytt regelverk flyttar fokus från lägsta pris till bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Det kan göra certifieringar relevanta som dokumentation när kvalitet, miljö eller sociala hänsyn efterfrågas.

Bygg och anläggning: miljöcertifieringar blir konkreta

I bygg- och anläggningsprojekt blir certifieringskrav ofta tydliga. Branschmediet Grönt Samhällsbyggande beskriver ett projekt i Gottorp där alla övriga byggnader, eller flertalet av dem, certifieras med ett system som till exempel Svanen eller Miljöbyggnad. Exemplet är projektspecifikt: kraven följer av projektets mål och den upphandling eller planering som styr projektet, inte av en generell regel för alla offentliga upphandlingar.

En rapport om återbruk visar också att miljöcertifiering kan ingå i byggprojekts hållbarhetsarbete; den nämner miljöcertifiering och nyckeltal som exempel i stora projekt. Manualen Hållbar byggnation i Blekinge riktar sig i första hand till personer som arbetar offentligt med planering, upphandling och genomförande – ett exempel på var kraven kan komma in i den kommunala eller regionala processen.

Exempel på miljöcertifieringar i svenska byggprojekt

EU:s reform kan flytta fokus från pris till kvalitet

Den 9 september 2026 lade EU-kommissionen fram ett förslag till ett helt nytt regelverk för offentlig upphandling. De tre nuvarande direktiven – det klassiska upphandlingsdirektivet 2014/24/EU, försörjningsdirektivet 2014/25/EU och koncessionsdirektivet 2014/23/EU – föreslås ersättas av en enda direkt tillämplig EU-förordning. I dag ligger direktiven till grund för LOU, LUF och LUK. Offentlig upphandling motsvarar omkring 15 procent av EU:s BNP.

Förslaget inför bland annat ett öppet förhandlat förfarande som huvudmodell, ett förenklat dynamiskt förfarande och ett nytt innovation challenge-förfarande. Myndigheter ska offentliggöra planerade behov tidigare, och marknadskonsultationer lyfts fram. Leverantörskraven ska vara proportionerliga: oproportionerliga omsättningskrav begränsas och möjligheten att kräva tidigare erfarenhet just från offentlig sektor inskränks.

Kvalitet ska som huvudregel ges minst 30 procent av den totala bedömningen när pris och andra faktorer vägs samman, och minst 50 procent för vissa arbetsintensiva kontrakt. Förslaget samlar bestämmelser om grön och social upphandling, innovation, säkerhet och resiliens. Det kan göra certifieringar mer relevanta som dokumentation för exempelvis miljöpåverkan, arbetsvillkor, cirkularitet, energieffektivitet och leveranssäkerhet. Förslaget är ännu inte gällande rätt. EU-kommissionens utvärdering blev klar i oktober 2025, och synpunkter kunde lämnas till den 26 januari 2026.

Förändringar i EU:s förslag till nytt upphandlingsregelverk (2026)

Så kontrollerar du kraven i en specifik upphandling

Börja med upphandlingsdokumenten. Där framgår om certifiering efterfrågas som kvalifikationskrav, utvärderingskriterium eller kontraktsvillkor. Granska också om kravet är en specifik certifiering eller ett funktionskrav som kan uppfyllas på flera sätt.

Kontrollera om EU-reglerna gäller eller om enbart nationella regler tillämpas. Alla offentliga upphandlingsförfaranden i EU följer nationella bestämmelser, men för kontrakt över vissa tröskelvärden bygger bestämmelserna på EU:s allmänna regler. Tröskelvärdena beror på vad som köps och vem som köper. De viktigaste är 140 000 euro för de flesta typer av tjänster och varor som köps av centrala statliga myndigheter och 5 404 000 euro för byggentreprenader. För upphandlingar med lägre värde gäller bara de nationella upphandlingsreglerna.

Använd Upphandlingsmyndigheten och EU:s informationssidor, till exempel Your Europe, för aktuell vägledning. Upphandlingsmyndigheten följer översynen av EU:s upphandlingsdirektiv och hänvisar till EU-kommissionens samråd och information om de tre direktiven. Your Europe beskriver förfarandena och tröskelvärdena. Tröskelvärdena revideras med jämna mellanrum – kontrollera aktuella belopp i den specifika upphandlingen.

Tröskelvärden för offentliga upphandlingar i Sverige (2026)