Så analyserar du leverantörsmarknadens struktur med offentlig statistik

Varför offentlig statistik räcker långt för en leverantörsmarknadsanalys

En strukturkartläggning av en leverantörsmarknad visar hur många aktörer som finns och hur de fördelar sig på storlek, ägarform och geografi – inte vilken enskild leverantör som är bäst. Utgångspunkten är SCB:s allmänna företagsregister, som omfattar Sveriges alla företag, myndigheter, organisationer och alla deras arbetsställen.

Registret uppdateras löpande med uppgifter från Skatteverket, Bolagsverket och SCB:s egna utredningar. Det är ursprungskälla till många andra företagsregister och urvalsram för statistiska undersökningar. Därifrån publiceras tabeller över antal företag och arbetsställen fördelade på bransch (SNI2007), storleksklass, omsättningsklass, ägarkategori, juridisk form och geografisk indelning – de uppgifter som behövs för att kartlägga strukturen utan egna enkäter. Sedan den 26 juni 2025 tar SCB inte längre ut avgifter för uppgifter ur företagsregistret och har tillgängliggjort ett avgiftsfritt API med aktuella data om företag och arbetsställen; övriga tjänster, till exempel Aviseringar och NÄRA, tillhandahålls alltjämt enligt prislista.

Avgränsa marknaden: produkt, SNI och geografi

Offentlig företagsstatistik förutsätter att marknaden har översatts till branschkod och geografisk nivå. Bransch anges enligt SNI2007. Tabellerna omfattar bland annat antal arbetsställen fördelat på bransch (SNI2007) och storleksklass, samt antal företag fördelat på juridisk form och ägarkategori. Geografiskt finns antal arbetsställen fördelat på kommun och antal arbetsställen fördelat på län, bransch, avdelningsnivå och storleksklass.

Arbetet sker i tre steg: lista produkter eller tjänster som ska ingå, mappa dem till en eller flera SNI-koder på den nivå tabellerna medger och bestäm om analysen ska göras på riks-, läns- eller kommunnivå. Avgränsningen avgör vilka tabeller som är relevanta: en alltför grov SNI-kod döljer leverantörer i angränsande nischer, medan en alltför snäv kod utesluter aktörer som kan leverera i stället. Eftersom Skatteverket löpande rapporterar ändringar av namn, adress och bransch kan en leverantör dessutom ha bytt SNI-kod mellan två mätpunkter.

Välj rätt register och förstå vad som räknas som företag

Företagsregistret omfattar alla företag och organisationer i Sverige som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller offentliga sektorn. Registret innehåller 1 804 297 företag och 1 436 285 arbetsställen. SCB har sedan 1963 i uppdrag att föra ett centralt företagsregister. Bland regelverken finns förordningen (SFS 1984:692) om det allmänna företagsregistret och lagen (SFS 1984:533) om arbetsställenummer.

Allt i registret är inte företag i vardaglig mening. Där ingår till exempel bostadsrättsföreningar och dödsbon, som normalt inte räknas till näringslivet. Ekonomifakta rensar bort vissa ägarformer och branscher och kommer fram till 1 219 680 företag i det svenska näringslivet (uppgiften uppdaterad 2026-05-08), medan registret redovisar betydligt fler enheter. Antalet leverantörer beror alltså på vilken population man väljer, och en analys bör ange vilken definition som använts.

Ett aktivt företag definieras genom att verksamheten är aktiv och företaget uppfyller minst ett av villkoren: registrerad arbetsgivare, organisationsnummer, registrerad firma, momsregistrering eller godkännande för F-skatt. Samma händelser styr registrets rörlighet: per år nyaktiveras cirka 100 000 företag och avaktiveras cirka 76 000 företag, det vill säga de börjar eller upphör med moms, F-skatt eller arbetsgivarregistrering.

Nyckelstatistik från SCB:s allmänna företagsregister (2025)

Mät antal leverantörer och arbetsställen per bransch och storleksklass

Två tabeller ger snabbt bredden: antal arbetsställen fördelat på bransch (SNI2007) och storleksklass, samt antal arbetsställen och företag fördelat på storleksklass. Ett högt antal företag inom den snäva SNI-koden och en stor andel i de minsta storleksklasserna indikerar en fragmenterad marknad med många små leverantörer; få företag och en tyngdpunkt i de större klasserna pekar mot en mer koncentrerad struktur.

Skilj på företag och arbetsställen. Registret innehåller fler företag (1 804 297) än arbetsställen (1 436 285), och ett företag med verksamhet på flera orter bidrar med flera arbetsställen. Bedömer du antalet möjliga avtalsparter räknar du företag; bedömer du fysisk närhet eller kapacitet på en ort räknar du arbetsställen. SCB skickar varje år i augusti en enkät till alla företag med fler än ett arbetsställe för att hålla arbetsställenumren aktuella inför företagens redovisning av kontrolluppgifter.

Kartlägg ägande och juridisk form

Tabellerna antal företag fördelat på ägarkategori och antal företag fördelat på juridisk form visar vem som äger leverantörerna. I hela registret bedrivs 36 procent av företagen som enskild firma och 44 procent som aktiebolag. 99,7 procent av företagen är privatägda, och 2 117 av 800 241 aktiebolag ägs av kommuner.

Läs fördelningen per bransch i stället för enbart på riksnivå: en SNI med hög andel enskilda firmor består till stor del av enpersonsaktörer, medan en hög andel aktiebolag indikerar mer formaliserade leverantörer. Juridisk form påverkar möjliga avtals- och kreditvillkor och hur enkelt ett ägarbyte kan genomföras. Ägarkategorin avgör om marknaden domineras av privat, kommunal eller annan offentlig ägo – särskilt relevant när du själv köper in som offentlig aktör.

Fördelning av företag efter juridisk form i Sverige (2025)

Analysera storleksstruktur med omsättningsklasser och anställda

Antal företag fördelat på omsättningsklass och storleksklass-tabellerna visar om marknaden domineras av små eller stora aktörer. Kombinera dem: en bransch kan ha många företag i den lägsta omsättningsklassen och samtidigt få företag i de högsta klasserna, vilket ger en annan bild än en jämn fördelning över klasserna.

Antal anställda finns inte i dessa tabeller. Statistik över antal anställda från SCB:s allmänna företagsregister ingår inte i den officiella statistiken. För anställda och sysselsatta i riket och län hänvisar SCB till Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS), på kommunnivå till Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabellpaketet AMPAK redovisar registerbaserad arbetsmarknadsstatistik på regional nivå som betaltjänst. Räkna därför med två källor om du vill kombinera omsättningsklass per leverantör med antal anställda.

Jämför geografiska marknader på kommun- och länsnivå

Antal arbetsställen fördelat på kommun och antal arbetsställen fördelat på län, bransch, avdelningsnivå och storleksklass beskriver regional leverantörstäthet. Tabellerna uppdateras i december varje år.

Jämför antalet arbetsställen i branschen i en kommun med motsvarande antal i länet eller riket för relativ täthet. Arbetsstället registreras på verksamhetsställets adress, så ett företag kan räknas i flera kommuner och en kommun kan ha leverantörer vars huvudkontor ligger någon annanstans. För upphandling visar tabellerna var resurser finns, inte var avtal tecknas: SOU 2013:12 konstaterade att statistiken över offentlig upphandling är undermålig och att det råder betydande osäkerhet om hur stora summor upphandlingen omsätter. Hur stor del av efterfrågan som är offentligt finansierad går inte att läsa ut ur företagsregistret.

Ta med export- och importdimensionen

Tre tabeller beskriver det internationella inslaget: antal export-/importföretag fördelat på storleksklass, antal export-/importföretag fördelat på export-/importomsättningsklass samt antal företag med export/import per landområde. Andelen exporterande eller importerande företag inom en SNI och deras storleksfördelning visar om de svenska aktörerna också är verksamma utanför Sverige eller om marknaden i praktiken är nationell.

Landområdestabellen visar mot vilka marknader handeln riktas. Tabellerna redovisar antal företag och deras fördelning på omsättningsklasser, inte handelsvärden i kronor – de säger hur många aktörer som handlar över gränserna, inte hur mycket marknaden omsätter.

Följ strukturförändring över tid

Tabellen antal företag, arbetsställen och kommuner för åren 1971–2025 ger en lång serie för att se om marknaden växer, krymper eller omfördelas geografiskt. För näringslivet som helhet har antalet företag ökat sedan 1973 med 240 procent, från knappa 400 000 till drygt 1 300 000 företag enligt Ekonomifakta.

Brytpunkter i serien måste hanteras. År 2011 ökade antalet företag kraftigt, framför allt för att regelverket för vilka företag som klassas som verksamma ändrades, vilket främst påverkade enmansföretagen. Registret förändras dessutom löpande: per år byter cirka 15 000 företag namn, cirka 180 000 företag och arbetsställen ändrar adressuppgifter, cirka 100 000 nyaktiveras och cirka 76 000 avaktiveras. För jämförbarhet över tid bör samma SNI-nivå, samma definition av aktivt företag, samma enhet (företag eller arbetsställe) och samma geografiska indelning användas i alla år.

Utveckling av antal företag i Sverige (1971–2025)

• 2025 — 1804297

Tolka resultaten utan att övertolka statistiken

En rimlig bild av marknadsstrukturen byggs genom att lägga ihop fyra dimensioner: bransch (antal företag och arbetsställen per SNI2007), storlek (storleks- och omsättningsklasser samt anställda via KS eller RAMS), ägande (ägarkategori och juridisk form) och geografi (kommun och län). Kombinationen visar om marknaden är bred eller smal, fragmenterad eller koncentrerad, privat eller offentligt präglad och regionalt jämn eller ojämn.

Registerstatistiken redovisar antal och egenskaper, inte marknadsandelar eller faktisk konkurrens – den visar vilka leverantörer som är registrerade, inte vem som vinner affärerna. Antal anställda per företag finns inte i registerstatistiken utan kräver KS, RAMS eller AMPAK, och hur stor del av marknaden som utgörs av offentlig upphandling går inte att bestämma, eftersom upphandlingsstatistiken enligt SOU 2013:12 är undermålig.